Ursäkta oskärpan på denna bild, men det är med lätt darr på handen som jag besöker denna toa. Så här ser toaletterna ofta ut på landsbygden. Toapapper rekommenderades vi att ha med själva. Ofta finns inte möjlighet till handtvätt efteråt.

Fattigdomen är ett gissel för stora delar av mänskligheten och undermåliga avträden skapar mycket sjukdomar och lidande.

På städernas hotell och restauranger finns ibland nedsänkta toa i porslin med spolanordning. Man sitter då på huk på golvet. Nackdelen med konstruktionen är att det kan stänka upp på skor och ben.

Ibland finns upphöjda, mer västerländska toastolar med spolning, lite lägre men i övrigt lika som våra. Men att kineserna ofta är ovana vid dessa, visas av att sitsen även på dessa kan ha skoavtryck, vilket rimligtvis bör betyda att man sitter på huk även här.

Här passerar en latrinbärare på gatan. Mannen tycks lida av en snedväxt rygg, vilken knappast blir bättre av sådana bördor. Lukten från tunnorna avslöjar deras innehåll på långt håll.