I en antik saga berättas om en musikduell mellan Pan på flöjt och Apollon på lyra. Duellen avlyssnades av en kung Midas från Frygien. Kung Midas tyckte att Pan spelade vackrast. Då blev Apollon sur på kungen, och lät åsneöron växa ut på honom. Kung Midas kunde dölja sina långa öron i sin tiara, den höga huvudbonaden. Och det var bra, för han skämdes mycket över dem.

För sin barberare kunde kungen dock inte hålla öronen hemliga, tiaran måste av när han skulle klippas. Men barberaren fick stränga order om att inte föra hemligheten vidare. Det var dock svårt för barberaren att ensam bära en sådan sensationell hemlighet. Och därför grävde han en dag en grop i vassen, böjde ner sitt huvud, och viskade hemligheten där. Sedan skovlade han snabbt igen hålet, och kände sig därmed lättare till sinnes.

Men vassens rötter förde samtal med sina vippor i fria luften. Och vipporna förde hemlgheten vidare i vindens sus. Och snart visste alla, att kung Midas hade åsneöron.

Akryl på papper. Målad yta: 53 x 33 cm. Privat ägo.