Barnkliniken Lasarettet Västerås
utsmyckning 1986 - 87, 2001, 2009 - 10

Foton från 2012


Den 10 nov 1907 lämnade västeråståget SWB nr 38 Jakobsbergs station på sin väg mot Stockholm. Den arbetslöse fd järnvägsarbetaren Kalle Hansson hade obemärkt tagit sig in i sista godsvagnen, där en tung kassakista i ek transporterades. Kalles dröm var att åka till Amerika, och i kistan fanns pengarna. Han lyckades baxa ut kistan i farten, ner på banvallen, och han hoppade själv av . Han fyllde en tom resväska med 24.111 kr och 1 öre, och sprang mot Stockholm. Sveriges första tågrån var ett faktum.

Men efter 4 dagars jakt på Kalle så blev han fast. Och i stället för ett nytt liv i Amerika, så blev det en dom på 5,5 års fängelse för rånaren.


Det var nog ingen smart idé att råna tåget, när allt kommer omkring. Loket på Barnkliniken har ursprungligen bekostats med medel från en kulturfond, som initierades med medel från just SWB. Det var alltså lokal historia, samt sjukhuspersonalens önskemål, som gav inspiration till loket.


Man kan också se det som att loket drar väggmålningens vagnar, i en resa från Sverige till Afrika. Marabustorken på taket är en art som lever i Afrika söder om Sahara. Sebror kan springa fort, i 70 km i timmen!

I vagn 10 ska en mamma föda ett barn. Hon är lite orolig, medan pappan är stolt. Läkaren undersöker hur barnet i magen mår. Utanför ylar en varg mot fullmånen. Ylandet är ett sätt för vargarna att uttrycka gemenskap med flocken.

Björnen njuter av dofterna från kringelbagaren. I vagn 8 fixar en liten flicka elström till radion. En man med nedsatt syn har sitt barn på axlarna, och gör sig beredd att lyssna på radion.

Älgen äter här av granplanteringen, och då blir nog inte skogsägaren så glad. Älgen kan också äta av vattenväxter, den simmar bra, och den kan dyka ner till 5.5 meter.

I musikvagnen spelar man och sjunger. Instrumenten är afrikanska. Slaginstrumentet kallas för marimba, och har resonanslådor av fruktskal. Noshörningen lyssnar på musiken. Noshörningens horn består av keratin, ett ämne som finns i hår och naglar. Många noshörningar skjuts olagligt, för att deras horn ska kunna säljas i Asien som medicin. Men det finns inga vetenskapliga belägg för att sådan medicin skulle ha någon påverkan på sjukdomar.

Giraffen står stilla utanför vagnen, men en giraff i rörelse är passgångare, den rör benen parvis på samma sida. Flamingoerna har näbbar som är specialverktyg för fåglarnas sätt att vaska fram föda i grunt vatten. I bibliotoksvagnen läser barnen mer fakta om de här djuren, i sina böcker.

Pojken i vagnen visar upp en ståltrådsbil, som han gjort själv. Bilen är målad efter en verklig förebild. På flodhästens nos sitter en oxhackare. Den plockar bort en fästing som sitter i noshörningens hud. Oxhackaren är släkt med vår stare, som ofta kan ses när den plockar insekter på kor i svenska hagar.

På väggen ovanför haren finns en huggorm och en snok. Genom att kolla på bilden så kan man lära sig de viktigaste skillnaderna mellan arterna. Snoken, som inte hugger, har (oftast) gula markeringar i nacken. Lodjuret lyssnar förvånat, till rakapparatens surrande, och ovanför dörren vilar en sommargylling. Gyllinghanen är den gulaste fågel som kan ses vårt land, och den sjungar lika klart som den är gul.

Om vi sover lagom mycket, och borstar våra tänder noggrannt, så får vi bättre livskvalitet...

Krontranan är Ugandas nationalfågel, med en spännande fjäderdräkt. Flockar av de här fåglarna vistas ute på de afrikanska savannerna. Silvertärnan gör en rekordflyttning varje år, från Arktis till Antarktis, och är därmed det djur som anses få mest dagsljus av alla. Samtidigt är den en symbol för att jorden inte har några gränser, allt hör ihop!

I vagn 24 huserar en afrikansk bildhuggare, som tillverkar traditionella trävredskap och mytologisk utrustning. En ibis flyger över himlen. I det forntida Egypten helgades denna art som guden Thots speciella fågel, och många ibisar mumifierades.

Här syns två sätt att laga till mat. Om man gör det över öppen eld, går det åt mycket ved för att hålla grytan kokande. Om man istället använder en lerugn, byggd av lokalt material, blir värmespillet mindre, och mindre ved går åt vid matlagning. Skogen behövs också, för att binda jorden. Om en övergång skedde, till större bruk av enkla lerungnar vid matlagningen, så skulle mer skog kunna sparas, och jordflykten minskas.

Solceller på hyddans tak, kan ge elektriskt ljus, och hålla radio och tv igång. I större skala kunde solcellsparker i Sahara tillverka all el som behövs för att driva hela Europa. Framtiden är redan på väg...

I vagnens mittenfönster spelar pojkarna ett brädspel som bl a kallas bao-spel eller kalaha. Risgryn eller småstenar flyttas i groparna, efter speciella regler. Spelplanen kan också utgöras av gropar i sanden. Pelikanens näbb kan rymma 15 liter vatten, och den kan ha en vingbredd på 3 meter.

En struts kan springa i 70 km/tim och då kan steglängden vara tre meter. Strutsen gömmer inte huvudet i sanden vid fara, utan intar en ställning som gör att den påminner om en buske, vilket kan lura dess fiender.

Här startar resan från Västerås centralstation till Afrika. I musikvagnen är det fullt ös, och i vagn 1 har en pojke just tagit ett blodprov i fingret, och fått ett fint plåster.Grävlingen är vackert tecknad i svart, vitt och grått, och en trevlig representant för det svenska djurlivet.

I vagn 19 finns en pojke som brytit sin arm. Han har nu fått hjälp av doktorn, och blir här tröstad också av sin mamma. Armen kommer att bli bra igen. I vagn 20 spelas det fotboll, med tygbitar i plastpåsar, som får tjänstgöra som boll. Ovanför syns en afrikansk springhöna. Den är liten som en sparv, flyger dåligt men springer fort. Honan är vackrast tecknad, och hanen är den som tar hand om ungarna. Myrkotten äter myror i regnskogen, och ungen får åka med på svansen. Myrkotten har hornplåtar istället för päls, och när den rullat ihop sig, så kommer inte rovdjuren åt den, eller dess unge.

I vagn 23 är datorerna tillfälligt uppkopplade till landstolpen, för att få ström från solcellerna. (Telefonen på väggen hamnade där efter att målningen blev klar, så målningen är inte anpassad efter den).

 

Sekreterarfågeln är en afrikansk rovfågel som har fått sitt namn av att den liknar äldre tiders sekreterare, som satte sina gåspennor (skrivpennor) bakom örat. Fågeln går långa sträckor på marken med sina långa ben, för att söka föda. Men den är också som alla rovfåglar en god segelflygare.

Bävern har fällt ett träd, och kanske kommer det att användas för att bygga en damm eller en bäverhydda vid en svensk å. De här djuren är skickliga ingenjörer, som kollektivt kan skapa imponerande byggnadsverk i rinnande vatten, och på så sätt skapa dammar med konstant vattendjup. Svansen är ett bra redskap vid simning.

Hunden i vagnen äter morötter, flickan har plockat smultron. När nyckelpigan har klättrat högst upp på fingret brukar den flyga iväg. Förr trodde man att järven var omättlig. När den ätit sig tjock klämde den sig mellan två träd, menade folktron, och då blev den smal och hungrig igen...

I fredsvagnen demonstrerar barnen för att det ska bli fred på jorden. De viftar med flaggorna från sina hemländer. Första gången jag målade här, använde jag en lista över hemländerna till de utländska medborgare, som fanns registrerade i Västerås. Andra och tredje gången kompletterade jag flaggorna, med de önskemål som kom från besökare till sjukhuset. Här har jag haft många trevliga samtal med personer från jordklotets alla hörn. Och alla har velat vara med och skapa Fred på jorden!

Pandan är en bra symbol för djurens önskan till fred och frihet. Det är Världsnaturfonden WWF:s symbol, och organisationen arbetar aktivt världen över, för att bilda stabila livsmiljöer för både människor och djur.

Tillbaka till Gunnar Forsmans startsida