Koltrasten kan med sina melankoliska toner beröra djupet av människornas själar. Sorgen är granne med gjädjen, och mitt i denna outgrundliga zon sitter koltrasten tryggt, och sjunger med ett djup och allvar, så skönt att ögon kan tåras, likväl som framtidstro kan ges.

1968 nedtecknade the Beatles en komposition, som inspirerats av koltrasten: "Blackbird singing in the dead of night, take this broken wings and learn to fly...". Här fångas koltrastens starka utstrålning, och musikstycket togs emot med stor hänförelse av publiken.

I många kulturer har människor upplevt hur själen lämnar kroppen i form av en fågel. Finns det ett liv efter döden? Min mor sade, att hon i så fall skulle förmedla sig i form av en fågel.

När vi gick mot kapellet, där mors begravningsakt skulle hållas, sjöng en koltrast intensivt från kapellets tak. Fågeln var helt orädd, och den var i fullkomlig extas. Den sprang fram och tillbaka på taket, så nära oss som det gick. Det såg verkligen ut som om den ville oss något. Och den sjöng mer intensivt än jag någonsin förut, eller senare, hört en koltrast sjunga. Luften formligen vibrerade av dess exalterade toner.

Var det en hälsning? Ja, vad ska man tro? Läsaren av dessa rader får själv avgöra. Efter denna händelse målade jag denna bild. Fågeln hade berört min själ.

Akryl på papper. Målad yta: 53 x 33 cm. Pris inramad 3500 kr.