I konstutställningen "Naturreservaten en konstnärlig hyllning", som pågick på Stenhuset i Surahammar sommaren 2018, var jag en av 20 utställande konstnärer, från Konstnärernas Riksorganisation Västmanland. Vi konstnärer hade besökt varsitt naturreservat i vårt län, och utifrån vår inspiration vid dessa besök skapade vi konsten. Syftet med denna typ av utställningar, är bl a att inspirera besökare till att göra egna utflykter i våra rika naturreservat.

Triptyken har även visats i Virsbo Konsthall våren 2019.

I mitt bidrag till utställningen ville jag med tre skulpturer sätta fokus på djurens och fåglarnas dramatiska flykt - och återkomst - inom Hälleskogsbrännan och Fermansbo urskog, vid den stora skogsbranden 2014. Fotot visar skissen överst, och hur träskulpturerna blev när de var klara (efter ca 2,5 månaders arbete). Min tanke är att de röda djuren flyr elden, och de gröna indikerar återvändandet. Ett moment i tillverkningen har varit att med eld bränna skulpturernas yta. De tre skulpturdelarna är ca 1 meter höga.

Branden innebar ur människoperspektiv en katastrof, men ur ett biologisk perspektiv är det en intressant händelse. Hur koloniserar fåglar och djur ett stort nytt brandområde? Det är en frågeställning som forskarna gärna vill få svar på.

För fåglarnas del har Västmanlands ornitologiska förening (http://birdlife.se/vof), i samverkan med Länsstyrelsen, bedrivit forskning i området. Inventerare har efter branden räknat fågelindivider och arter utmed vissa bestämda rutter. Antalet fågelindivider uppvisar i brandområdet för varje år ett stigande antal. Antalet arter är däremot relativt konstant.

Brandområdet består av två olika miljöer, ett naturskyddat område, och ett produktionsskogsområde. I det senare är alla träd bortforslade ur landskapet. I det förra området är träden kvar, antingen stående eller liggande. Träden dör och rasar vartefter, då branden gick på djupet och skadade rotsystemen. De flesta fågelarter/individer återfinns inte helt oväntat i de naturskyddade områden där träden finns kvar, stående eller liggande.

I brandområdet har olika örter funnit nya goda livsbetingelser, björk och asp växer snabbt upp som sly, och indikerar en framtida skog med betydligt större lövinslag än den tidigare. En mer variationsrik skog, satt i fri utveckling, kommer i sin tur att ge en större biodiversitet. Hur detta förlopp kommer att ske i detalj, har nu forskningen goda möjligheter att följa.

Varje fågelart har sin ekologi, som avgör om arten har vunnit eller förlorat på branden. Ett fåtal arter, som skogsmesar och kungsfågel, som är knutna till granen för sitt näringssök, är förstås förlorare. Medan andra arter, främst nattskärra, trädlärka, tretåig hackspett, spillkråka, gärdsmyg, järnsparv, skogssnäppa och orre är snabba nykolonisatörer, och därmed vinnare. Allt enligt delrapporten från VOF.