Blåmesen (L 12
cm) är en typisk lövskogsfågel. Den näringssöker
ofta i björkens finaste kvistverk, där den kan hänga uppochner
som en siska, för att komma åt spindlar och insekter. Under
vintern kan den knacka hål på bladvassrören, för
att komma åt stekelpuppor. Söker föda alla ljusa timmar
under vintern. Hamstrar ej föda. Trots sin litenhet är blåmesen
aggressiv vid näringskonkurrens. Även ringmärkare brukar
klaga en del över näbbnypen! Vistas sommartid högt uppe
i lövkronorna, och ses då sällan. Under ruvningstiden
matas honan av hanen. Arten har lokalt kallats blindmes för att det
ser ut som om den bär glasögon.
Se: Omisskännlig med blå "påvehätta", mörkt ögonstreck över ljust huvud, gult bröst, rygg mossgrön och vingar och stjärt blå. Hör: Har en typisk,
silverfint svirrande sång: "sii sii sii sirrrrr". Kraftfullt
svirrande kan innebära varning för rovfågel. Även
andra läten med typisk blåmesröst, som locken "sii
sii kerrrreke
" |