Blåmesen (L 12 cm) är en typisk lövskogsfågel. Den näringssöker ofta i björkens finaste kvistverk, där den kan hänga uppochner som en siska, för att komma åt spindlar och insekter. Under vintern kan den knacka hål på bladvassrören, för att komma åt stekelpuppor. Söker föda alla ljusa timmar under vintern. Hamstrar ej föda. Trots sin litenhet är blåmesen aggressiv vid näringskonkurrens. Även ringmärkare brukar klaga en del över näbbnypen! Vistas sommartid högt uppe i lövkronorna, och ses då sällan. Under ruvningstiden matas honan av hanen. Arten har lokalt kallats blindmes för att det ser ut som om den bär glasögon.

Se: Omisskännlig med blå "påvehätta", mörkt ögonstreck över ljust huvud, gult bröst, rygg mossgrön och vingar och stjärt blå.

Hör: Har en typisk, silverfint svirrande sång: "sii sii sii sirrrrr". Kraftfullt svirrande kan innebära varning för rovfågel. Även andra läten med typisk blåmesröst, som locken "sii sii kerrrreke…"