Grönbenan (L 21
cm) uppträder i stora flockar på rastplatserna vid stränder
i södra Sverige. Anländer i maj, flockarna uppträder då
intensivt visslande, med nervösa massuppflog, vilket sätter
prägel på slättsjöarna. Uppvisar ofta en glidflygande
spelflykt. Oroad vippar den på stjärten. Provianterar med näbben
rotande i strändernas vatten och dy, efter smådjur som sländlarver
och vattenskinnbaggar. Häckar talrikast i Norrland, sällsynt
i övriga landet. Honan överlåter skötseln av ungarna
till hanen, och flyttar i slutet av juni. Hanen flyttar när de är
flygga i slutet av juli. Kallades förr "myrsnipa" i Dalarna.
Se: En star-stor vadare med långa gulgröna ben, gråbrun vitprickig ovansida, Vattrat bröst som mjukt övergår i vit buk. Förväxlingsrisker: Skogssnäppan har mörkare ovansida och skarp gräns mellan vattrat bröst och vit buk. Rödbenan är snarlik men större och har röda ben. Hör: Hörs
ofta. Typiska läten är ivrigt ett visslande lockläte:
"jiff - jiff - jiff
", spellätet ett melodiskt,
hastigt upprepat: "julli - julli - julli
". Lock och
spelläten blandas ofta. |