Knipan (L 46 cm) är en alltigenom typisk dykand, som visar upp sitt vårspel redan i vårens första isvakar. Flera hanar flockar sig då runt varje hona, och uppvaktar genom lustiga kast med huvudet, bakåt mot ryggen. Arten häckar i trädhålor, och boar gärna i uppsatta knipholkar. Allmogen har förr beskattat holkar på ägg till hushållet (s k äggning), honan kan värpa om ett antal gånger (upp till 40 ägg), när kullen ej blir full. Äter kräftdjur, insekter, fisk, vegetabilier. Näringssöker på upp till 3 meters djup. Det vetenskapliga namnet Bucephala clangula (Linné1758) betyder betecknande "tjurskallen med det lilla suset".

Se: Hane i praktdräkt omisskännlig: Bulligt grönsvart huvud med vit kindfläck, klargul iris, smal hals. Vit kropp med svart ryggmönster. Även hona typisk: Toppigt brunt huvud, grå kropp, åtskiljande vit halsring. Bägge könen har stora, vita vingfläckar i flykten

Hör: Hanens spelläte är ett typiskt, hetsigt, mekaniskt knarrande. Från flygande fågel hörs mycket typiskt, starkt, vibrerande vingsus. Honans mjukt skorrande flyktläte ej arttypiskt.