| Krickan (L 37 cm) är
slättsjöns minsta men kanske också mest sociala and. Under
flyttningen ses krickan i stora, tätt sammanhållna "artrena"
flockar, där det ofta pågår hetsiga parbildningsaktiviteter,
"nervösa" rusningar och uppflog. I vårspelet utför
hanarna ritualiserade snabba rörelsestrukturer, som får dem
att likna små mekaniska leksaker. Flyger ofta i täta flockar,
som manövrerar ensartat. Flygande fåglar är lite ryckiga,
kan ge intryck av vadare. Krickan tippar vid födosök, eller
simmar med huvudet under vattnet. Den kan också gå på
grunt vatten och snattra föda i vattenlinjen.
Se: Hane i praktdräkt omisskännlig: Brunt/grönt huvud, citrongul akterfläck. Vitt streck längsmed vingsidan syns tydligt i profilbilden. Vitt vingband mitt på vingens ovansida (armen), syns i flykten. Hör: Hanens spelvissling har inspirerat till artnamnet: "kri-ick - kri-ick - kri-ick…" |