Nötväckan
(L) är den enda svenska fågel som regelbundet klättra
neråt med huvudet före på stammen. Använder ej stjärten
som stöd vid klättringen, vilket hackspettarna gör. Nötväckan
trivs i öppen skogs-och hagmark, med stort lövinslag, helst
ek (Arten har samma nordgräns som eken). Kan fästa ekollon och
hasselnötter i barken, och sedan hugga upp dem med näbben. Hamstrar
under hösten frön för vintern. Lever sommartid på
insektsdiet. Arten väljer trädhålor som bo. Har för
vana att mura igen ingångshålet till boet med lera (kallas
därför i England mudstopper). Hanen och honan kan utgöra
ett flerårigt par, och vistas i reviret året runt. Har lokalt
betecknande kallats trädrännare.
Se: Omisskännlig form och färg: Spetsig näbb, stort huvud, knubbig kropp, kort stjärt. Blågrå ryggsida, gråvit undersida, med rödbruna undre stjärttäckare. Hör: Har typiska tjattrande läten, "sitt-sitt ", eller "tvätt-tvätt " (upprörd). Sången i mars från trädtopp, klart visslande (busvisslingar): "huii-huii ", eller ett snabbare "vivivivivi ". |