Nötväckan (L) är den enda svenska fågel som regelbundet klättra neråt med huvudet före på stammen. Använder ej stjärten som stöd vid klättringen, vilket hackspettarna gör. Nötväckan trivs i öppen skogs-och hagmark, med stort lövinslag, helst ek (Arten har samma nordgräns som eken). Kan fästa ekollon och hasselnötter i barken, och sedan hugga upp dem med näbben. Hamstrar under hösten frön för vintern. Lever sommartid på insektsdiet. Arten väljer trädhålor som bo. Har för vana att mura igen ingångshålet till boet med lera (kallas därför i England mudstopper). Hanen och honan kan utgöra ett flerårigt par, och vistas i reviret året runt. Har lokalt betecknande kallats trädrännare.

Se: Omisskännlig form och färg: Spetsig näbb, stort huvud, knubbig kropp, kort stjärt. Blågrå ryggsida, gråvit undersida, med rödbruna undre stjärttäckare.

Hör: Har typiska tjattrande läten, "sitt-sitt…", eller "tvätt-tvätt…" (upprörd). Sången i mars från trädtopp, klart visslande (busvisslingar): "huii-huii…", eller ett snabbare "vivivivivi…".