Skedanden (L 48 cm
) har fått sitt namn av den stora skedaktiga näbben. Den är
ett specialverktyg för att filtrera ytvattnet efter små animalier
som plankton, kräftdjur, insekter och växtdelar. När vattnet
silas ut genom näbbens lameller, blir födan kvar. Arten simmar
vid grunda stränder, med huvud/hals under vattnet, för att söka
av undervattensängarna. Tippar mer sällan än andra simänder.
Vistas ofta i par, och i glesa småflockar. Väljer vattennära
boplatser, i motsats till exempelvis gräsanden. Tidigt häckande
simänder boar långt från vattnet, senare häckare
boar nära, trolig anpassning till översvämningsrisken.
Se: Profilbilden på vattnet är typisk: Den extremt stora näbben verkar tung, anden ligger med bakkroppen högt och framkroppen lågt. Hane i praktdräkt omisskännlig: Grönt huvud, mycket vitt på kroppen. Ljusblå vingtäckare syns i flykten. Har en stor kopparfärgad sköld på buken. Hör: Vingsusande uppflog som trumvirvel. Hanen har ett nasalt tvåstavigt "snuvljud". |