Tranan (L 120 cm, V 210 cm) är vår resligaste fågel, dock inte så tung som knölsvanen. Under våren äger trandansen rum, då fåglarna hoppar högt och krumbuktar sig. Detta sker både på häck- och rastplatser. Tranan bygger bo på otillgängliga myrar, eller inne i slättsjöarnas täta vassar. Flyttar i mäktiga plogformationer. Inväntar högtryck, goda termikvindar och medvind vid flyttningen. Skruvar sig då upp en kilometer, samt glidflyger i dagsetapper på ca 50 mil, varvid de tappar några hundra meter i höjd. Förr trodde man, att den vakthållande tranan höll upp en sten i foten, somnade den så tappade den stenen och vaknade.

Se: Stående fågel omisskännlig med stor grå kropp, huvud och lång hals med svarta och vita fält. Röd fläck på hjässan. Lång bengul näbb. Långa ben. Fjäderplymer som "stjärt" (egentligen armpennor och tertialer). Flygande mycket långsträckt och långvingad, hals rak.

Hör: Omisskännliga vittljudande, skorrande trumpetfanfarer (luftstrupe 1,5 meter långt, ligger i slingor). Hörs på rastplatser, i flykten och på häckplatser. Ungfåglar piper ljust.