Samisk berättelse: Tre bröder hade en syster. Bröderna hatade sin syster. Hon lämnade hemmet och gick till skogs. Där lade hon sig utmattad i en håla och dit kom också en björnhanne. Efter en viss bekantskap tog de varandra till makar, och de avlade i kärlek en son. Björnen hade en skyddsande, ett skogsväsen, som försåg dem med mat under de långa vintrarna.

Sonen växte upp och levde sedan bland människorna. Björnen blev gammal och bestämde sig för att dö. Han skulle gå ut i den tidiga höstsnön och ge spår. Då skulle människorna kunna ringa in honom och döda honom. Hustrun satte sig till motvärn mot dessa planer. Men det blev som gammelbjörn bestämde.

Björnen hade ordnat att lite mässing satts fast i hans panna, så att hans egen son kunde skilja ut honom från andra björnar, och slippa döda honom. Nu frågade han vilken som varit minst stygg av hustruns bröder. Hon svarade att den yngste brodern varit lite hyggligare.

Först att ringa björn var den äldste brodern. Björnen rusade ut och sårade honom ganska illa. Lika gick det för mellanbrodern. När yngsta brodern kom med sina vapen, förde björnen sin hustru ut ur hålan, och befallde henne att säga till sin broder att skjuta. Så skedde, och björnen föll död ner. Nu satte sig björnens hustru en bit ifrån sin döda make, och övertäckte sitt ansikte i sorg, och kikade endast lite fram med ett öga, för att se på björnkarlarna.

Dessa tyckte att de hade fällt ett underligt djur, som bar mässing i pannan. Nu kom sonen fram, och kände igen sin fader på mässingen. "Jag vill ha lott i björn, då det är min egen fader", sade sonen. Han blev nekad. Men då tog han ett spö, och piskade köttet i grytan, och sade: "Fader, statt upp!". Köttet började nu koka häftigt, som om björn var på väg upp ur grytan, och sonen fick som han ville, då björnkarlarna blev rädda.

Nu berättade kvinnan hur björnen ordnat med sin hädangång, och om vilka regler som gällde för att björnkarlarna skulle gå fria från hämnd för sina gärningar. De måste visa respekt och följa en viss ceremoni, då skulle inget ont drabba dem. Så fick människorna kunskapen om björn.

Akryl på papper. Målad yta: 53 x 33 cm. Privat ägo.